Språksituationen i Sverige och övriga norden: examinerande uppgift – Svenska 2

Lämna en kommentar

Nu ska ni få arbeta med en uppgift på ämnesområdet språksituationen i Sverige och övriga norden.
Se instruktionerna nedan.

  1. Dela in er i grupper om 2-3 personer.
  2. Gruppen får sedan ett ämne/ del som berör språksituationen i Sverige och övriga Norden. T.ex. språklagstiftning.
  3. Fördjupa er i ämnet och skapa sedan en redovisning med hjälp av ett digitalt hjälpmedel. Exempelvis Power Point eller videofilm.
  4. Sedan ska ni redovisa för klassen. Redovisningen ska vara 7-10 minuter lång.
  5. Ni ska skicka in 2-3 frågor med svarsalternativ passande till en Kahoot (läraren skapar Kahooten).
  6. Kahooten genomförs efter samtliga redovisningar är gjorda.

Bedömningsmatris

  • Centralt innehåll

Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, t.ex. språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.

  • Betyg E

Eleven har varit aktivt deltagande i grupparbetet. Vid redovisningen kan eleven smidigt förmedla sitt budskap anpassat efter sina mottagare, klassen. Eleven har också varit en aktiv lyssnare och detta speglas i resultatet efter genomförd Kahoot. Resultatet visar att eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

  • Betyg C

Eleven har varit aktivt deltagande i grupparbetet. Vid redovisningen kan eleven smidigt förmedla sitt budskap anpassat efter sina mottagare, klassen. Eleven har också varit en aktiv lyssnare och detta speglas i resultatet efter genomförd Kahoot. Resultatet visar att eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

  • Betyg A

Eleven har varit aktivt deltagande i grupparbetet. Vid redovisningen kan eleven smidigt förmedla sitt budskap anpassat efter sina mottagare, klassen. Eleven har också varit en aktiv lyssnare och detta speglas i resultatet efter genomförd Kahoot. Resultatet visar att eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Sociolekter, en del av vår språkliga variation – svenska 1

Lämna en kommentar

Språket runt omkring oss kan variera mycket. Kanske har ni tänkt på att vissa grupper skiljer sig ut genom att prata på ett visst sätt, ha en viss klädkod eller en gemensam attityd. Dessa grupper skapar tillsammans en gemenskap för sin specifika grupp. Skillnaderna i språket i olika grupper brukar benämnas sociolekter. Till skillnad från dialekten skiljer sig sociolekterna inte åt geografiskt. Sociolekter kan ses som en ”social dialekt, språkart (varietet) som är utmärkande för en viss social grupp”. Ofta pratar man om subkulturer när man pratar om sociolekter i och med att deras språk ofta är varierande. Utifrån sociolekterna bildas det ofta nya ord. Gränserna är väldigt flytande och det kan finnas flera sociolekter i exempelvis ett bostadsområde. Ungdomsspråk är en typ av sociolekt och subkultur, där man ständigt använder nya uttryck och ord. Vissa av orden stannar och blir en del av språket på längre sikt, medan andra uttryck bara finns under en viss tidsperiod. Många gånger byts gamla ord ut inom grupperna eftersom de börjar användas i hela samhället och för att behålla sin gruppkänsla hittar gruppen nya uttryck. Andra typer av sociolekter kan vara inom vissa dator- och rollspelskretsar eller inom familjer och olika yrken.

Sociolekter är socialt skapade, det vill säga att vi i vårt samspel med varandra skapat variationer i språket. En sociolekt behöver inte enbart handla om subkulturer, utan kan även variera beroende på vilken social tillhörighet du har. Exempelvis kan högutbildade ha ett språk som yngre kan ha svårt att förstå. Även inom vissa professioner kan grupper använda ord och begrepp som utomstående inte förstår och därför känna utanförskap. Sociolekter kan skapa både gemenskap och utanförskap, vilket gör det till ett kraftfullt sätt att få med sig och gruppera människor. Dessutom kan företag använda sig av detta i sin marknadsföring genom att få oss att tro att om vi köper deras produkt, kommer vår värld bli precis så som de säger i reklamen. Sociolekter kan därför vara svåra att upptäcka och är både socialt och kulturellt skapande. Beroende på hur vi lever anpassar vi ofta vårt språk. Eftersom vi många gånger befinner oss i olika sociala sammanhang är det möjligt att använda sig av flera sociolekter beroende på i vilket sammanhang vi befinner oss i.

Källor:
NE: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociolekt
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

//Elin

Dialekter – 3 Skånska

Lämna en kommentar

 

Som en uppföljning på tidigare inlägg kommer jag ta upp vad som kan ses specifikt för de regionala dialekterna och ett par enklare exempel. Nedan finner ni en länk till en enkel översikt av de svenska dialekterna och vad som utmärker dem jämfört med varandra.

Om vi börjar längst ner i Sverige stöter vi först på det sydsvenska målet, alltså de dialekter som finns inom regionerna Skåne, Blekinge, södra Halland samt södra småland. Om vi tittar lite närmare på just hur dialekterna i Skåne ser ut kan man utan större svårighet se att den har en nära anknytning till danskan. Exempel på detta kan ses i hur -k, -p och -t uttalas och försvagas till -g, -b och -d som i kaka – kaga, gapa – gaba eller gata – gada. Ett annat exempel är att -r uttalas vid tungroten, eller att uttalet av exempelvis -å istället blir till -ao. För ytterligare fördjupning i den Skånska dialekten kan ni ta en titt på filmklippet nedan och själva fundera på vad ni tycker dialekten har för utmärkande egenskaper.

 

 

Språk och Folkminnen – fakta om dialekter

 

Källor:

  • Bergman, Gösta (2003). Kortfattad svensk språkhistoria. [Ny utg.]:

 

//Sebastian

 

 

Språkförändring – Svenska 3

Lämna en kommentar

Tiden förändrar hur samhället ser ut och även hur språket används. Olika klasser i samhället gav upphov till olika sorters språk. Det var viktigt att visa att man hade utbildning och makt, vilket bland annat visades med ett vårdat och fint språk. Skillnader i talet mellan de olika klasserna har dock under 1900-talet minskat. Vi kan inte längre enbart höra på dialekt eller ordval om en person är rik eller har mycket inflytande. Detta beror främst på att vi i Sverige nu har ett mer jämställt samhälle, där alla kan få samma utbildning och samma förutsättningar. Vi ska dock komma ihåg att samhällsklasser fortfarande existerar och att talet kan skilja, kanske speciellt för de som arbetar som politiker eller talesmän som har ett mer akademiskt ordförråd. Många anser att det ofta kan vara svårt att förstå vad politiker menar, då språket ofta är mer ”avancerat” än vardagligt språkbruk.

Inte minst förändras språket med de nya medier som finns idag. Facebook, twitter och chattforum gör att vi använder språket på ett nytt sätt. Det finns de som anser att förändringen i ungdomars språkbruk tack vare internet är något negativ. De är helt enkelt rädda för vad som sker med det skriftliga kunnandet om man fortsätter använda förkortningar och talspråk i skrift. Det bästa vore om alla ungdomar får lära sig skillnaderna. Hur använder jag språket på nätet? Och hur ska jag använda det när jag skriver skolarbetet? Detta är viktigt då man får en ”bas” att utgå från och lära sig att använda korrekt språkbruk efter situation och miljö.

Läs gärna under länkarna nedan. Fundera kring hur ditt eget språk ser ut. Talar du på samma sätt som dina mor- och farföräldrar? Tror du att internet påverkar?

http://www.svd.se/sprakforandring-gar-allt-snabbare
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter/fragor-och-svar-om-dialekter/faq/2013-10-21-hur-snabbt—eller-langsamt—gar-sprakforandringar.html

 

Litteratur:

  • Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

 

/Ellen

Språkpolitik och språklagstiftning – Svenska 2

Lämna en kommentar

Svensk språkpolitisk historia kan härledas så långt tillbaka som till 1500-talet och Gustav Vasas bibel, då Nya Testamentet kom ut på svenska. Det var på 1960-talet de första riktlinjerna för hur språket skulle användas i lagar och författningar kom. Under slutet av 90- och 00-talet får språkpolitiken sitt genombrott och språklagen tillkom. I lagen fastställs målen för svensk språkpolitik.

Sverige är ett mångkulturellt land och det finns flera folkgrupper som talar andra språk än svenska, de fem erkända minoritetsspråken och teckenspråk. I många situationer används engelskan och den svenska språklagen reglerar språkens ställning i landet.

Språklagen trädde i kraft den 1 juli 2009. I lagen behandlas språksituationen. Dess syfte är att precisera svenskan och andra språks ställning i vårt samhälle. I Sverige är huvudspråket svenska. Sedan 1 april 2000 är finska, samiska, meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch och romani chib officiella minoritetsspråk i Sverige. Teckenspråk är inte ett erkänt minoritetsspråk men i språklagen lyfts betydelsen av det fram.

Lagen ska med andra ord värna om svenskan. Språkriktighet tas dock inte upp i denna lag. Det finns fler lagar än språklagen som behandlar språk, däribland minoritetsspråklagen och patientdatalagen. Övriga länder i Norden har liksom Sverige, språkpolitiska program. Det finns även en gemensam nordisk språkpolitik, vars mål i stora drag är att alla nordbor kan tala och skriva det språk som finns i det land de bor i, nordbor kan kommunicera sinsemellan, kunskap om språksituationen och språkliga rättigheter i Norden, kan ett internationellt språk, samt kunskap om vad språket är och hur det fungerar.

 

Källor och matnyttiga länkar:

 

// Ida