Kategori: Svenska 1

Sociolekter, en del av vår språkliga variation – svenska 1

Lämna en kommentar

Språket runt omkring oss kan variera mycket. Kanske har ni tänkt på att vissa grupper skiljer sig ut genom att prata på ett visst sätt, ha en viss klädkod eller en gemensam attityd. Dessa grupper skapar tillsammans en gemenskap för sin specifika grupp. Skillnaderna i språket i olika grupper brukar benämnas sociolekter. Till skillnad från dialekten skiljer sig sociolekterna inte åt geografiskt. Sociolekter kan ses som en ”social dialekt, språkart (varietet) som är utmärkande för en viss social grupp”. Ofta pratar man om subkulturer när man pratar om sociolekter i och med att deras språk ofta är varierande. Utifrån sociolekterna bildas det ofta nya ord. Gränserna är väldigt flytande och det kan finnas flera sociolekter i exempelvis ett bostadsområde. Ungdomsspråk är en typ av sociolekt och subkultur, där man ständigt använder nya uttryck och ord. Vissa av orden stannar och blir en del av språket på längre sikt, medan andra uttryck bara finns under en viss tidsperiod. Många gånger byts gamla ord ut inom grupperna eftersom de börjar användas i hela samhället och för att behålla sin gruppkänsla hittar gruppen nya uttryck. Andra typer av sociolekter kan vara inom vissa dator- och rollspelskretsar eller inom familjer och olika yrken.

Sociolekter är socialt skapade, det vill säga att vi i vårt samspel med varandra skapat variationer i språket. En sociolekt behöver inte enbart handla om subkulturer, utan kan även variera beroende på vilken social tillhörighet du har. Exempelvis kan högutbildade ha ett språk som yngre kan ha svårt att förstå. Även inom vissa professioner kan grupper använda ord och begrepp som utomstående inte förstår och därför känna utanförskap. Sociolekter kan skapa både gemenskap och utanförskap, vilket gör det till ett kraftfullt sätt att få med sig och gruppera människor. Dessutom kan företag använda sig av detta i sin marknadsföring genom att få oss att tro att om vi köper deras produkt, kommer vår värld bli precis så som de säger i reklamen. Sociolekter kan därför vara svåra att upptäcka och är både socialt och kulturellt skapande. Beroende på hur vi lever anpassar vi ofta vårt språk. Eftersom vi många gånger befinner oss i olika sociala sammanhang är det möjligt att använda sig av flera sociolekter beroende på i vilket sammanhang vi befinner oss i.

Källor:
NE: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociolekt
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

//Elin

Dialekter – 3 Skånska

Lämna en kommentar

 

Som en uppföljning på tidigare inlägg kommer jag ta upp vad som kan ses specifikt för de regionala dialekterna och ett par enklare exempel. Nedan finner ni en länk till en enkel översikt av de svenska dialekterna och vad som utmärker dem jämfört med varandra.

Om vi börjar längst ner i Sverige stöter vi först på det sydsvenska målet, alltså de dialekter som finns inom regionerna Skåne, Blekinge, södra Halland samt södra småland. Om vi tittar lite närmare på just hur dialekterna i Skåne ser ut kan man utan större svårighet se att den har en nära anknytning till danskan. Exempel på detta kan ses i hur -k, -p och -t uttalas och försvagas till -g, -b och -d som i kaka – kaga, gapa – gaba eller gata – gada. Ett annat exempel är att -r uttalas vid tungroten, eller att uttalet av exempelvis -å istället blir till -ao. För ytterligare fördjupning i den Skånska dialekten kan ni ta en titt på filmklippet nedan och själva fundera på vad ni tycker dialekten har för utmärkande egenskaper.

 

 

Språk och Folkminnen – fakta om dialekter

 

Källor:

  • Bergman, Gösta (2003). Kortfattad svensk språkhistoria. [Ny utg.]:

 

//Sebastian

 

 

Dialekter – 2

Lämna en kommentar

Även om vi alla har ett gemensamt språk att utgå från, riksspråket så finns det som tidigare nämnt variationer av det – dialekter.

Det svenska språket brukar ofta delas in i sex stycken större dialektgrupperingar;

  1. Sydsvenska mål: Skåne, Blekinge, södra Halland, södra Småland
  2. Götamål: Västergötland, Dalsland, Bohuslän, norra Halland, nordvästra Småland, sydvästra Östergötland, Värmland
  3. Sveamål: Uppland, Dalarna, Gästrikland, södra Hälsingland, Södermanland, Västmanland, Närke, Östergötland utom i sydväst, Öland, nordöstra Småland
  4. Gotländska mål: Gotland
  5. Norrländska mål: från och med norra Hälsingland, Härjedalen och norrut
  6. Östsvenska mål: Finland och tidigare också Estland

 

dialekter

 

Anledningen till denna indelning kan enklast beskrivas i att de dialekter som finns inom de sex geografiska områdena kan ses dela vissa egenskaper. Dock är det i princip omöjligt att försöka fastställa hur många dialekter som egentligen finns. Det blir snarare en slags generell överblick av hur dialektspråken kan se ut.

 

  • Bergman, Gösta (2003). Kortfattad svensk språkhistoria. [Ny utg.]:
  • Institutet för folk och språkminnen – http://bit.ly/1O6upZV

 

//Sebastian

 

Dialekter – 1

Lämna en kommentar

De flesta vet säkert vad en dialekt är och vad som menas när man pratar om termen. Men vad betecknar egentligen en dialekt, och hur kan den skilja sig mot riksspråket? Dialekt, från grekiskans ord dia´lektos betyder helt enkelt “sätt att tala” eller “samtal” och syftar på hur talspråket kan se ut på olika geografiska platser. Trots att vi här i Sverige har ett så kallat riksspråk kan det finnas stora variationer i hur språket egentligen talas i de olika regioner och landskapen vi har i Sverige.

Oftast brukar man associera ordet dialekt med en landskap som helhet, så som exempelvis småländska, skånska eller värmländska. Men enligt forskare kan man se att det faktiskt finns ett större djup än att säga att ett landskap har en enda dialekt. Att dialekter kan skilja sig mycket från det vi väljer att kalla rikssvenskan vet nog de flesta. Och likt att en dialekt skiljer sig från rikssvenskan kan man även se att det inom landskapsdialekterna finns variationer, trots att de ryms inom samma geografiska område. Uttal, ordförråd och böjning av ord kan till exempel se olika ut ­ även in om landskapsdialekterna. Det är oftast utanför större samhällen eller städer som man hittar de dialekter med störst variation, grunden till detta tros vara att människor levt isolerade eller helt enkelt inte velat haft nån påverkan på språket utifrån.

Gå gärna in och jämför hur dialekterna kan skilja sig från varandra, trots att de ligger nära ur ett geografiskt perspektiv; http://swedia.ling.gu.se/

Litteratur:

  • Bergman, Gösta (2003). Kortfattad svensk språkhistoria. [Ny utg.]:
  • Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

 

//Sebastian