De flesta vet säkert vad en dialekt är och vad som menas när man pratar om termen. Men vad betecknar egentligen en dialekt, och hur kan den skilja sig mot riksspråket? Dialekt, från grekiskans ord dia´lektos betyder helt enkelt “sätt att tala” eller “samtal” och syftar på hur talspråket kan se ut på olika geografiska platser. Trots att vi här i Sverige har ett så kallat riksspråk kan det finnas stora variationer i hur språket egentligen talas i de olika regioner och landskapen vi har i Sverige.
Oftast brukar man associera ordet dialekt med en landskap som helhet, så som exempelvis småländska, skånska eller värmländska. Men enligt forskare kan man se att det faktiskt finns ett större djup än att säga att ett landskap har en enda dialekt. Att dialekter kan skilja sig mycket från det vi väljer att kalla rikssvenskan vet nog de flesta. Och likt att en dialekt skiljer sig från rikssvenskan kan man även se att det inom landskapsdialekterna finns variationer, trots att de ryms inom samma geografiska område. Uttal, ordförråd och böjning av ord kan till exempel se olika ut även in om landskapsdialekterna. Det är oftast utanför större samhällen eller städer som man hittar de dialekter med störst variation, grunden till detta tros vara att människor levt isolerade eller helt enkelt inte velat haft nån påverkan på språket utifrån.
Gå gärna in och jämför hur dialekterna kan skilja sig från varandra, trots att de ligger nära ur ett geografiskt perspektiv; http://swedia.ling.gu.se/
Litteratur:
- Bergman, Gösta (2003). Kortfattad svensk språkhistoria. [Ny utg.]:
- Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
//Sebastian
Språket i rörelse 