Språksituationen i Sverige och övriga norden: examinerande uppgift – Svenska 2

Nu ska ni få arbeta med en uppgift på ämnesområdet språksituationen i Sverige och övriga norden.
Se instruktionerna nedan.

  1. Dela in er i grupper om 2-3 personer.
  2. Gruppen får sedan ett ämne/ del som berör språksituationen i Sverige och övriga Norden. T.ex. språklagstiftning.
  3. Fördjupa er i ämnet och skapa sedan en redovisning med hjälp av ett digitalt hjälpmedel. Exempelvis Power Point eller videofilm.
  4. Sedan ska ni redovisa för klassen. Redovisningen ska vara 7-10 minuter lång.
  5. Ni ska skicka in 2-3 frågor med svarsalternativ passande till en Kahoot (läraren skapar Kahooten).
  6. Kahooten genomförs efter samtliga redovisningar är gjorda.

Bedömningsmatris

  • Centralt innehåll

Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, t.ex. språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.

  • Betyg E

Eleven har varit aktivt deltagande i grupparbetet. Vid redovisningen kan eleven smidigt förmedla sitt budskap anpassat efter sina mottagare, klassen. Eleven har också varit en aktiv lyssnare och detta speglas i resultatet efter genomförd Kahoot. Resultatet visar att eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

  • Betyg C

Eleven har varit aktivt deltagande i grupparbetet. Vid redovisningen kan eleven smidigt förmedla sitt budskap anpassat efter sina mottagare, klassen. Eleven har också varit en aktiv lyssnare och detta speglas i resultatet efter genomförd Kahoot. Resultatet visar att eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

  • Betyg A

Eleven har varit aktivt deltagande i grupparbetet. Vid redovisningen kan eleven smidigt förmedla sitt budskap anpassat efter sina mottagare, klassen. Eleven har också varit en aktiv lyssnare och detta speglas i resultatet efter genomförd Kahoot. Resultatet visar att eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

PowerPoint om minoritetsspråken i Norden.

I mitt förra inlägg så skrev jag om vilka de officiella minoritetsspråken i Norden är och vad som krävs för att ett språk skall klassas som minoritetsspråk. I länken här nedanför finns en PowerPoint med lite kort information om de olika språken och några ord och fraser till de samma.

minoritetsspråk

 

 

//Daniel Dreydel

Språkpolitik och språklagstiftning – Svenska 2

Svensk språkpolitisk historia kan härledas så långt tillbaka som till 1500-talet och Gustav Vasas bibel, då Nya Testamentet kom ut på svenska. Det var på 1960-talet de första riktlinjerna för hur språket skulle användas i lagar och författningar kom. Under slutet av 90- och 00-talet får språkpolitiken sitt genombrott och språklagen tillkom. I lagen fastställs målen för svensk språkpolitik.

Sverige är ett mångkulturellt land och det finns flera folkgrupper som talar andra språk än svenska, de fem erkända minoritetsspråken och teckenspråk. I många situationer används engelskan och den svenska språklagen reglerar språkens ställning i landet.

Språklagen trädde i kraft den 1 juli 2009. I lagen behandlas språksituationen. Dess syfte är att precisera svenskan och andra språks ställning i vårt samhälle. I Sverige är huvudspråket svenska. Sedan 1 april 2000 är finska, samiska, meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch och romani chib officiella minoritetsspråk i Sverige. Teckenspråk är inte ett erkänt minoritetsspråk men i språklagen lyfts betydelsen av det fram.

Lagen ska med andra ord värna om svenskan. Språkriktighet tas dock inte upp i denna lag. Det finns fler lagar än språklagen som behandlar språk, däribland minoritetsspråklagen och patientdatalagen. Övriga länder i Norden har liksom Sverige, språkpolitiska program. Det finns även en gemensam nordisk språkpolitik, vars mål i stora drag är att alla nordbor kan tala och skriva det språk som finns i det land de bor i, nordbor kan kommunicera sinsemellan, kunskap om språksituationen och språkliga rättigheter i Norden, kan ett internationellt språk, samt kunskap om vad språket är och hur det fungerar.

 

Källor och matnyttiga länkar:

 

// Ida

Minoritetsspråk i Norden

Minoritetsspråk, vad menas egentligen med det och vilka är de?

Överallt i världen finns det mindre infödda grupper som talar ett annat språk än det officiella språket i landet de bor i. Man räknar med att det finns cirka 40 miljoner européer som regelbundet använder ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk och att detta språk används utöver statens officiella språk. Jag skall dock hålla mig till de nordiska minoritetsspråken, vilka de är och vad som krävs för att ett språk skall räknas som ett officiellt minoritetsspråk.

Enligt Europarådet definieras ett minoritetsspråk av att det sedan gammalt talas av en del av befolkningen och att det inte är dialekter av landets officiella språk, invandrarspråk eller konstgjorda språk. I Sverige ser det dock lite annorlunda ut, här måste två stycken huvudvillkor uppfyllas för att få språket godkänt som officiellt minoritetsspråk. Det skall vara ett språk och inte en dialekt och det skall ha talat kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer alltså cirka hundra år. Det finns även ett extra villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att språket skall godkännas som minoritetsspråk.

I Sverige har vi fem nationella minoritetsspråk, samiska, tornedalsfinska (meänkieli), romani chib, finska och jiddisch. I Norge är minoritetsspråken samiska, kvänska (nära besläktat med tornedalsfinskan), romani, romanes och norskt teckenspråk. I Danmark har man endast ett minoritetsspråk och det är tyska, då framförallt den tyskspråkiga minoriteten i Sønderjylland. Finland betraktar samer, judar, tatarer (mongolfolk från Ryssland) och gammelryssar som etniska minoriteter och deras språk som minoritetsspråk. Det är dessa språk som är nordens officiella minoritetsspråk.

Nordens språk med rötter och fötter- http://www.eplads.norden.org

Fakta om Norden, språk- http://www.norden.org

//Daniel