Kategori: Svenska 3

Språkförändring – Svenska 3

Lämna en kommentar

Tiden förändrar hur samhället ser ut och även hur språket används. Olika klasser i samhället gav upphov till olika sorters språk. Det var viktigt att visa att man hade utbildning och makt, vilket bland annat visades med ett vårdat och fint språk. Skillnader i talet mellan de olika klasserna har dock under 1900-talet minskat. Vi kan inte längre enbart höra på dialekt eller ordval om en person är rik eller har mycket inflytande. Detta beror främst på att vi i Sverige nu har ett mer jämställt samhälle, där alla kan få samma utbildning och samma förutsättningar. Vi ska dock komma ihåg att samhällsklasser fortfarande existerar och att talet kan skilja, kanske speciellt för de som arbetar som politiker eller talesmän som har ett mer akademiskt ordförråd. Många anser att det ofta kan vara svårt att förstå vad politiker menar, då språket ofta är mer ”avancerat” än vardagligt språkbruk.

Inte minst förändras språket med de nya medier som finns idag. Facebook, twitter och chattforum gör att vi använder språket på ett nytt sätt. Det finns de som anser att förändringen i ungdomars språkbruk tack vare internet är något negativ. De är helt enkelt rädda för vad som sker med det skriftliga kunnandet om man fortsätter använda förkortningar och talspråk i skrift. Det bästa vore om alla ungdomar får lära sig skillnaderna. Hur använder jag språket på nätet? Och hur ska jag använda det när jag skriver skolarbetet? Detta är viktigt då man får en ”bas” att utgå från och lära sig att använda korrekt språkbruk efter situation och miljö.

Läs gärna under länkarna nedan. Fundera kring hur ditt eget språk ser ut. Talar du på samma sätt som dina mor- och farföräldrar? Tror du att internet påverkar?

http://www.svd.se/sprakforandring-gar-allt-snabbare
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter/fragor-och-svar-om-dialekter/faq/2013-10-21-hur-snabbt—eller-langsamt—gar-sprakforandringar.html

 

Litteratur:

  • Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

 

/Ellen

Språkhistoria – Svenska 3

Lämna en kommentar

Det är först vid vikingatidens början (ca år 800) som en kan urskilja svenskan som ett eget språk. Under svenskans första tid var inskrifter med runor de enda skriftliga källorna och detta har gett perioden dess namn, runsvenskan (ca år 800-1225). Därefter kom klassisk fornsvenska (ca år 1225-1375) som sedan följdes av yngre fornsvenska (ca år 1375-1526), äldre nysvenska (ca år 1526-1732) och slutligen yngre nysvenska som även är den svenska som vi använder oss av idag.

Det svenska språket känns igen i bland annat tyskan, engelskan och danskan, detta för att dessa språk härstammar från germanska samt att dessa språk tidigare har varit ett gemensamt nordeuropeiskt språk. Till exempel svenskan och danskan skulle därför egentligen lika gärna ha kunnat bli dialekter i samma språk men det blev de inte då de har egna skriftspråk och därmed räknas som egna språk.

När språken härstammar från samma språk så säger man att språken är släkt med varandra, det är dock inte alltid så enkelt att urskilja vilka som är släkt och inte då exempelvis finskan även har en del ord gemensamt med svenskan utan att språken är släkt. Det beror på att vi lånat ord av varandras språk och därmed låter en del ord väldigt lika trots att språken i övrigt är mycket olika.

Källor:
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/for-dig-i-skolan/spraken-i-sverige/svenska.html
http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/for-dig-i-skolan/sprak-for-dig-i-skolan/fragor-och-svar-om-sprak.html#vadmenasmed
https://svenskaspraket.si.se/for-studerande/artiklar-om-sverige/artikar-om-sprak/kort-svensk-sprakhistoria/
/Simone